Flytt innan flytten

Idag är det torsdag. Och på onsdag flyttar jag hem igen. Jag längtar! Kommer bli så underbart. Men iaf, fram tills dess blir det nog inte så mycket bloggande. För det är så här, jag har flyttat. Från Side till Alanya. Fick reda på det i måndags. Så då var det bara att packa mina väskor i panik, för på tisdagen bar det av. Fördelen e ju att jag får umgås med Zandra innan min hemgång. Men mitt team då? Mitt hotell? Min lägenhet? Jaja, sånt är livet.

Igår var jag ledig. Bar av till alanya, utgång på kvällen och sen låg vi på en beachclub som vi samarbetar med hela dagen. Underbart! Så nu är jag brownie =)

I min nya lägenhet så finns inget internet. Så det förklarar varför ja inte kommer blogga på ett tag. Så vi ses i Sverige ;)

HEMLÄNGTAN!

!

Depp depp depp
Är ledsen
Vem fan bryr sig?


Planer för mig och Yderberg

Det är verkligen jättetråkigt att ha tråkigt i turkiet. Har du tråkigt hemma så kan du ligga i soffan och bara glo på tv. Vad kan jag göra här? Läsa bloggar med världens segaste internetanslutning? Äta turkgodis? Läsa om den boken jag redan läst 3 gånger? Men sist jag hade tråkigt här nere så fick jag för mig att jag skulle skriva en bok. Jag skulle bli författare!! Jag laddade upp med inspirationsmusik i hörlurarna, ett tomt block och en välvässad penna. Men sen tog det stopp. Jag kom inte på någon handling. Jag försökte med allt. Snäll flicka möter dum pojke. Snäll pojke möter dum flicka. Snäll flicka möter dum flicka. Och snäll pojke möter dum pojke. Till slut gav jag upp och nu ligger det där nya blocket någonstans tillsammans med dammet under sängen

Men nu när jag har tråkigt så har jag funderat lite mer på det där med att skriva en bok. Alltså jag och Yderberg är två små damer utan en hobby. Vi har aldrig haft nåt speciellt intresse eller något vi brunnit för. Förutom mat och O´learys i Södertälje möjligtvis. Vi är också såna som har försökt få en hobby många gånger. En gång fick vi för oss att vi skulle bli dansare, det tog slut när läraren ville att vi skulle hoppa runt med sopkvastar. En annan gång var det basket vi skulle börja på, men det var inte så kul när vi var de enda i nybörjargruppen över 10 år. Vi har även många gånger försökt börja spela musik, men vi kom inte längre än till att köpa instrumenten. Så vi är faktiskt helt ärligt rätt så patetiska på det där med fritid. Men nu när jag kommer hem så har jag bestämt att vi ska slå våra kloka huven ihop och bli bestsellersförfattare! Det kommer bli grymt. För om det faktiskt är en sak vi båda är bra på så är det att hitta på saker. Det här kommer bli så bra. Och jag är helt seriös. Och jag vet att Yderberg kommer nappa på idén så fort hon läser min blogg. Så nu är det bara för mig att sitta och vänta på det där "I´m in, partner" messet....

Vi är ett fint par


Och grattis älskling! PÅ 23årsdagen, till fast tjänst och till 13 dagar kvar ;)
Jag älskar dig!

tisdagskväll

Jag är uttråkad. Borde sova. Jobb imorgon. Idag var det piratkryssning. Riktigt lyckad!! Alla verkade helnöjda, och dagen flöt på bra :):

Kan ju passa på att meddela er att Jimmy lever. Med tanke på mitt desperata inlägg för några kvällar sedan så förstår jag att många undrat. Men hjärnhinneinflamation och TBE är väl ingen match, eller hur älskling ;)? Du klarar allt! Min lilla stjärna <3 Helt bra är han ju iof inte än. Sjukskriven och återkoll och så där. Men ändå, han har fått lämna sjukan i alla fall. Och det är ju skönt! Fast hade vart bättre om jag varit där hemma med honom. I know. Men snart. 2 veckor mina damer och herrar. 2 veckor. Det är som en semesterresa bara. Går på ett kick!

De som betyder mest här nere

Idag har vart en riktig deppdag. Var på det lilla hotellet och jobbade. Ensamt och verkligen hur tråkigt som helst! Men men.. Imorrn är det PW igen =). Saknar mitt team redan efter en dag. Hur ska det bli när jag kommer hem? Jösses. Alltså vi är verkligen som en familj. Vi irriterar oss på varandra, och ibland hatar vi varandra helhjärtat! Men när det verkligen kommer till kritan så älskar vi faktiskt varandra. Det gör vi, är någon ledsen så gråter vi i en hög tillsammans. Och är någon glad så skrattar vi tillsammans. Som nu när Jimmy är sjuk, hur skulle jag ha klarat det utan mina grannar, mina vänner, mina fiender, min familj.. alltså mitt team. Vi är allt för varandra. Vissa dagar behöver man en mamma, andra dagar nån att skrika på och den ena dagen är det en objektiv arbetskollega som behövs. Allt i ett helt enkelt.. Suveränt!

En utpekad blondin

Hmm okeej. Sitter på balkongen och känner mig plötsligt iaktagen. Till vänster om mig, ute på vägen, står två turkiska småtjejer och verkligen glor! Alltså inte diskret... de stirrar, pekar och fnittrar. Det var tydligen något om mitt blonda hår. Man tycker ju att dem borde vant sig vid det här laget, eftersom det finns skandinaviska guider typ överallt i denna underbara stad. Men icke sa nicke.

:(

Här sitter jag nere i ett annat land långt borta. Jag är inte hemma, och kan inte finnas där på samma sätt för mina nära och kära om de skulle behöva mig som om jag vore hos dem. Och så händer det otänkbara. Min älskling ligger på sjukhus. Han är jättesjuk. Så vad fan gör jag här? Jag borde vara hemma nu. Vaka vid hans säng på sjukhuset. Hålla hans hand. Hjälpa honom att kämpa sig igenom det här. Jag klarar inte av att förlora honom. Ett förhållande som har klarat av att den ena partnern drog till Turkiet och jobbade i 4 månader ska inte få förstöras på grund av en diagnos. Det här är något man ska klara sig igenom tillsammans. Man hjälper varandra. In sickness and in health. Är det inte så det heter? Men det finns inget jag kan göra! Och den känslar river i mig. Jag sover inte på nätterna, kan knappt jobba på dagarna och mat har jag inte fått i mig på länge. Jag är inte dum, jag vet att jag inte skulle kunnat göra så mycket mer hemma. Men då hade jag i alla fall varit där. Allt jag kan göra nu är några snabba telefonsamtal om dagen. Men att höra att den man älskar mest på denna jord lider är svårt. Jag vet att han vet att jag finns här. Men problemet är att jag vill finnas där!! Inte här. Jag vill vara en del av det som händer där hemma nu. Jag vill inte bara vara en som följer det på avstånd.

Om 19 dagar är jag hemma. Men just nu ångrar jag beslutet jag tog om att komma hem redan i augusti. För om jag fortfarande var här med tanken om att vara kvar till november så hade ja kunnat packa mina väskor och åkt hem idag! Men det är inte lika lätt nu när jag redan har lagt mina pengar på en biljett hem den 5e augusti. Jag har sån ångest över att jag inte är hemma nu. Så jag vill bara somna och vakna upp lagom till min hemresa.

Vill bara avsluta med att säga att jag vet att jag är rätt bra på att tycka synd om mig själv. Men jag vet också att det inte är mig det är synd om egentligen... Jag vill hem och trösta!!!


Mina nyheter

D-atorn -är -som sagt trasig och lägger in de här -förjävliga bi---ndestrecken -bäst -han -vill. S-å --------ha överseende med detta tack -!;)-
-----
J-ag lovade j-u -er -min-a -nyheter -:)-

D-en f-ör-sta n-yheten är att om ------24 d-agar -så -är j-ag --hemma ige-n-!! -=)=) Helt underbart känns det!- -Men -klart a-tt d-et är -trist -på s-amma -gång-. A-tt lämna a-lla här nere, solen, -jobbet och hela l-ivsstilen-. M-en d-et är ä-n-då så värt d-et. F-atta -att jag ska få se min familj, -mina -vänn-er och självklart -min pojkvän igen. Att -få ha dem s-om en de-l av -min vardag. D-e bara finns där. Inga -jobbiga ----planeringar o-m -n-är man ska h-a tid -att prata osv.-alla fin-ns bara en kort -b-it bort. Och om inte annat, ett billligt telefonsamtal bort ahaha. Mina telefonräkningar dessa månader har inte vart nådiga kan jag garantera haha.

Men vad ska jag göra hemma då? Det är här min nyhet nummer två kommer in i bilden. Jag har nämligen kommit in på Lärarhögskolan i Stockholm =). Jag är så -otroligt glad!-!- -Tviv-lade på -att j-ag skull-e -komma in med t-an-ke på -hur m-ång-a det är s--om sö-ker -nu -för ti-den- -när d-et -inte fin-ns nåra job-b. M-en -in k-om --jag !! -PÅ mitt förstaval också hihi. S-å -o-m fyra år så är jag svenskal-ärare- för ba-rn i------ års-kur-sarn-a F--6----. ÅÅÅH! överlycklig! Jag är så taggad till att plugga igen! Det kunde ni aldrig tro va ;) haha

Jag tror inte ni anar hur häftigt det känns att veta vad man ska göra av sitt liv.Helt sjukt. Nu har jag alltså en grej mindre som håller mig sömnlös om nätterna ;)


förklaring

Kan tyvärr inte blogga så mycket på grund av en skadad handled och en dator som fått fnatt. Men jag kan lova att jag har en hel del nyheter att bjuda på.. det kan ja lova!

veckan som gått

Okeej.. Nu är Edona och Emma nog antingen hemma i Sverige eller någonstans i luften. Veckan tillsammans gick alldeles för fort kan jag lova =(. Men vi hann med en hel del. Restaurangbesök, dykningsutflykt, alanya by night and day, Manavgats marknad, en dag på mitt jobb, minidisco, jag visade dem Hawaii och massa med andra roliga saker! Verkligen varit en underbart vecka. Och jag har saknat Edona som sjutton! Min lilla vän. Som alltid finns för mig i vått och torrt. En riktig vän helt enkelt. En äkta. En sån som det inte finns så många av <3 Och Emma var hur trevlig som helst. En riktigt bra tjej verkligen :) Får se till att träffas allesammans sen i Sthlm =)

Bilder kommer så fort jag fått dem av tjejerna...

GRYMT!!


Dykcert nästa!!

...

When there is no one else. Just look inside your self...

RSS 2.0